måndag 6 januari 2020

Tänder....

Jag har varit lite bekymrad över mitt förhållande till Freja och hennes träning. Det har ju som jag tidigare skrivit varit mycket "problem"; trauma vid sin första skoning, sträckning, mugg med karledsinflammation och så nu senast ett sår på insidan av kotan av ett eventuellt broddtramp. Så det har ju inte blivit så mycket körning med Freja, och när vi körde henne i förrgår så krånglade hon jättemycket. Hon hade huvudet långt ner i backen, ville inte springa alls, så efter 2 varv slutade vi, någonting förstod vi ju var fel. Hon har ju sina kompisar står och äter medan hon ska köras så vi trodde det kunde vara det också, hon kan ju inte vara utan Kalle 😏. De har verkligen fastnat för varandra. Freja har inte varit sig själv helt enkelt på sista månaden, hon vill inte ta upp hovarna, det ska stegras och trycka iväg mig, jag har varit jättebekymrad. Vi som har haft sån bra kontakt, hon som har varit så go har nu varit som en häst som aldrig varit hanterad.
Så i morse när de skulle få sin morgonmorot kunde hon inte tugga sönder den, hälften jagglade hon ur munnen, och så plötsligt, klirr, en tand ramlade ner vid mina fötter. Lilla vän, undrar hur många som har varit lösa och som hon tappat, kanske flera på kort tid? Inte undra på att hon har varit på dåligt humör, och vi har inte haft en tanke på det. En framtand såg jag när hon hade tappat den, det var nog i oktober-november nån gång.
Jag sa till Knaggen igår kväll att jag tror Freja inte är riktigt mogen att kräva så mycket av än, hon kanske behöver mer tid på sig att utvecklas i kroppen, och det var som hon visade mig det i morse när hon "spottade" ut tanden framför mina fötter.

Så i förmiddags när jag skulle tömköra skulle jag i vanlig ordning kratsa ur hovarna, då stod hon så snällt och det var bara att ta upp alla hovar och kratsa, helt otroligt, måste ju nästan vara tändernas fel.

Ja, man ska nog tänka till lite om hästarna inte är som vanligt, låta de vara och ta en brejk, speciellt unghästar, de växer i etapper så de kan ju även få växtvärk. Vi sa att Freja får ta den tid det tar, idag tömkörde jag bettlöst tex samtidigt som Knaggen provade Kalle framför vagnen, vilket gick jättebra. Men Freja, hon var lite pigg, hoppade och studsade lite, var som en stor fölunge på vägen, men det lugnade ner sig efter ett par varv. Kändes väl lite friare utan bett 😃.
                         



                         
                   Gott att äta utan bett i mun

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar